Fy bubblan, idag slog verkligeheten mig med en käftsmäll. .
Har nog inte vridit tankarna så mycket åt det hållet innan, men mitt liv är verkligen rubbat.
Mina vänner få ta ett steg bakåt.
Mitt liv stannar upp.
Bara du roterar runt, och finns överallt.

Vet inte heller vad jag ska säga eller göra.
Vissa kanske tar det mildt, vad vet jag, men i min bubbla har du förstört allt.
Min värld, av vänner och livsstil har rubbats totalt.
Mitt liv måste anpassas efter vad du gör och vart du är.
Fy fan. . !!
I mina ögon är du inte värd ett skit och förtjänar inte det du har.
Otacksam är vad du är.
Skrattar bort och låtsas som ingenting.
Väx upp nån gång och ägna en tanke till nån/nåt annat än dig själv.
JAG HATAR DIG !!
Använder sällan det ordet mot människor, men nu står jag verkligen för det.
Du är inte värd ett dugg i mina ögon.
Vän?
Vart var du min vän?

Aldrig någonsin förr (även fast jag sagt det förr) har jag känt mig så ensam.
Detta är olidligt.
Försöker prata, men det är ingen som förstår.
Försöker koppla bort.
Men ständigt slår det tillbaka.
Jobb,vardag och liv har förändrats.
Känner mig mest bortkommen.
Finns ingen ork till nåt.

Med det säger jag nog gonatt också.
Lika bäst att sova bort så mycket man kan av livet.

Ses och hörs    . . . .

10 minuter. .
det var allt det tog för att förstöra en vänskap.
En "familj" splittrades.
Mitt liv vändes upp och ner.

Aldrig någonsin förr har jag känt mig så smutsig.
En del av mig själv försvann.
Som att någon slet bort golvet under mina fötter, sjönk jag genom jorden.
Utan att vara medveten om det så raserades tilliten.

Ofokuserade tankar.
Fladdrande känslor.
Smärtsamma tårar.
Brännande smärta.

Vad var det som gick runt i ditt huvud?
Du hoppades att det skulle bli bra om du bara berättade, men att du inte ens förmår dig att tala sanning gör mig så fruktansvärt besviken, arg och ledsen.
Till en början lät det inte så hemskt, tills jag väl satte mig ner och tänkte på vad du just sagt till mig.
Då slog det mig att historien inte ens hängde samman på något vettigt vis.
Tror du inte ens tänkte själv.
Att du sen också tror att jag inte ska berätta gör mig ännu med förbannad.
Tror du på fullaste allvar att jag inte berättar en sån här sak?
Hur tror du det kändes för mig?
Hur tror du jag mådde/mår?
På max 10 minuter förstörde du mig.
Jag skulle bli den som förstörde för dig.
Vilket inte ens var ett beslut att tänka på, då du klart och tydligt sagt att du inte tänkte berätta något för någon.

Jag fick trasa sönder någons hjärta.

En människa som jag älskar så otroligt mycket.
Som betyder allt för mig.
Se in i ögonen och veta, efter detta har jag krossat ett hopp, en framtid.

Som brinnande glasbitar innanför ögonlocken skar mina tårar.
Smärtan i mitt bröst knöt en knut runt hjärtat.
Ett stort, svart mörker svepte genom min själ.
Stormiga tankar förvandlades till ljudlösa ord.

Precis så kände jag när jag stog framför dig och såg in i dina ögon.
Att JAG skulle bli den som rubbade din vardag kändes overkligt.
Detta önskar jag inte ens min värsta fiende.
Du, din vackra varelse, är inte värd detta.
Efter allt du tidigare varit med om är allt jag vill att du ska vara lycklig.
Du är värd det allra bästa !
Ditt enormt fina hjärta måste få vara helt nu.
Du är en underbar människa.
Älskar dig ♥

Jag är tom.
Jag gråter.
Det gör ont.
DU !! av alla människor på denna jord.
Och när du nästa gång säger att vi inte förstår, ljuger eller förvränger, vänd då på det hela och försök sätta dig in i min situation, eller den fina människa du lever med.
Försök då tänka vad som snurrar i våra tankar.

Sommarjobbet håller på för fullt, är ju för tusan nästan klart.
Jobbar 2 veckor nu sen har jag en veckas semester, då tar jag en vända till syster yster och lilla casper, sen har ja bara en vecka kvar.
Sjukt va fort det går.
Och helt otroligt, JAG HAR KLARAT HELA SOMMAREN (hoppas jag) hehe

Dagarna flyter förbi stillsamt.
Upp- och nedgångar följer med.

Vissa dagar minns jag dig som det var igår vi sågs.
Andra dagar känns det som det var evigheter sen du fanns.
Verkligheter slår mig när jag träffar henne, Farmor.
Halva hon saknas när du inte finns kvar.
7 veckor, sen somnade du.
Kände otrolig rädsla över begravningen, kistan, dig.
Men oron blåste bort när jag satt där.
Så obeskrivligt vacker.
Tårar och skratt blandades.
Ett sista farväl.
Älskade "farfar" Lasse, föralltid finns du i våra hjärtan och minnen.
Sov gott och vila i frid.
älskar dig ♥

Som ni kanske förstod så fick syrran Linda och Micke en lite Casper :)
Så otroligt glad över att vara moster till den sötaste pojken i världen.
Samtidigt som lyckan bubblade över detta var det svårt att bli glad när en underbar man var på väg att försvinna ur våra liv.
Mixade känslor, hur hanterar man dom?

Så ser mitt liv ut ungefär, vänner och fest klämmer man också in ibland såklart :)
Dock saknar jag Mikamela och Bellami obeskrivligt mycket.
Vill ha hem mina fina tjejer nu.
Trodde hjärtat skulle hoppa ur bröstet när allt i oslo hände, usch !!
Men tack och lov så mår alla (som jag känner) bra.
Mickis och Bella, saknar och älskar er ♥
Ta hand om er och ha det bäst !! :)

Nä nu ska jag vara lite social medan sis och fisen är här.
By the way. . fisen är Dick, Tessans toppen underbara kille :D

Ses och hörs ^^,