Det är nu 22 november, 32 dagar kvar till julafton och jag har inte köpt en enda julklapp.
Ångesten kryper sig sakta över mig nu. Pengar har man ju inte direkt nå överflöd av och speciellt inte eftersom det inte finns nå jobb, inom vården, i hela gävle... :O kan det stämma liksom? Förstår inte varför vi vikarier inte är mer uppskattade. På grund av "pengarbristen" drar dom ner på vikarierna och blir det någonting så ringer dom in ordinarie personal, vilket är mycket billigare? Hur.. jag kommer nog aldrig fatta det där. Höj våra löner säger jag och var rädd om oss som tycker om att jobba med människor, oavsett om det gäller att förlösa ett barn eller sitta vak till en döende pensionär, våra jobb är livsviktiga och vi förtjänar lite mer respekt..

Jag känner mig lite små sliten. får se vad man gör ikväll, Maria fyller ju år så egentligen skulle jag väl dit, men jag tror inte jag orkar. Ska ner till Titti och Patrik och käka, sen blir det nog hockey med dom. En lugn kväll. krogen finns ju kvar och mina vänner också, så det kommer fler tillfällen :)